♥Morfar♥38 veckor sen...

Enda bilden som jag har på dig & mig, alla andra förstördes när datorn paja...♥
 

Jag är glad att du gått bort pga hur du mådde sista 6 månaderna, bodde på sjukhus mesta dels & mådde dåligt, hade ont men ingen läkare kunde fått reda på varför..men ändå gör det ont i hjärtat att veta att vi aldrig kommer få ses igen. Visste att den här dagen skulle komma men inte så snart. Du & Rossi som planerade att åka hit flera gånger men så kom sjukdomen. Har längtat efter dig, att få krama dig, att du skulle få se mig uppträda, att du skulle få se hur stor jag blivit...ungefär två år sen jag såg dig sist, om jag bara visste att det hade varit sista gången med dig hade jag varit annolunda den dagen. Under mina 15 år har jag knappt träffat dig & dem gånger jag fick har varit jätteroliga, lärt känna nya vänner från dem som bodde i ditt kvarter osv. Jag önskar så innerligt nu att vi kunde träffats mer, vi hade fått väldigt bra kontakt vid den tiden då du skulle flytta till Chile..tänkte inte mycket på det eftersom jag visste att vi skulle träffas oavsett hur långt bort du bodde...men nu känner jag att jag inte fått säga det jag ville till dig..fått göra massa saker med dig. När jag fick reda på att du hade gått bort var jag i chock. Fortsatte dagen som den var utan att tänka mer på det, men det var mer när jag kom hem & var ensam i mitt rum som jag insåg...vi träffas knappt & det var en vana för mig, men nu...kommer vi aldrig träffas igen. Det var då tårarna kom & smärtan i hjärtat. Att få läsa igenom våra konversationer på Facebook får mig att le...hur du hjälpte mig med spanskan när vi snackade & hur glad du var att äntligen kunna konversera med mig på ditt vanliga språk...det gör mig så glad att tänka. När jag snackade i telefon med dig senast...du lät så svag, du lät inte som dig själv jag kände knappt igen din röst. Det kändes så tungt att höra dig & veta att du är där långt bort från mig & mår dåligt & jag kan inte komma springande till dig. Tårarna bara rinner när jag skriver detta, jag bara önskar att vi hade haft mer tid för varandra, jag bara önskar att jag hade visat dig mer kärlek, jag önskar & jag önskar..men hur mycket jag än önskar kommer du aldrig komma tillbaka igen...Jag hoppas du förstod hur mycket jag älskar dig...för det jag gör, med hela mitt hjärta. Te Amo Abuelo♥♥ R.I.P♥♥
En del av en konversation vi hade av flera stycken, men nu blir det inga fler...♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0